Jag lever verkligen på ordet om just nu, alltig verkar föregås av ett om. Det känns lite osäkert att ha det så. Om är ett ganska litet ord, inte speciellt stadigt att stå på och sträcka sig upp från. Fast om kan lika gärna vara den där lilla sista knuffen som får dig att nå dit du vill. Det beror på. Om är hur som helst bara ett om, det finns inga morfem att ta ut ur ordet, det går inte att ta sönder och fördela in i olika fack. Det kanske är ganska stabilt ändå? Det är åtminstone sitt eget.
Det är bara ett om, ett enda litet om som kan ställa till med så mycket. Om är ett ord som faktiskt ligger ganska bra i munnen. Ganska bra i tanken också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar